Påsken i naturen

Vi tackar för oss och avslutar påskbloggen. Men påsken fortsätter, precis som Mia och Claus skrev. Hur länge firar du påsk?

Hos oss finns påskpynten helt enkelt kvar så länge småpojkarna låter dem vara ifred. Videkvistarna och påskgräset är borta, men mininarcisserna står sig på balkongen. Och där blir de tills de vissnar.

Tillsammans med barnen firar vi nog på sätt och vis glädjen över uppståndelsen ända fram till sommaren, i och med varje ny blomma som slår ut och varje ny djurart som kryper fram ur dvalan.

Sju veckor!

En av frågorna på konfirmandernas dagboksblad lyder: "Hur länge firar vi påsk?" Konfirmanderna får tre svarsalternativ: A) tre dagar, B) en vecka och C) 7 veckor. Och förstås väljer 90% av konfirmanderna alternativ A medan det rätta svaret är C (se Claus text).

I kyrkoåret (och i skapelsen!) märks det förstås att vi firar påsk i hela sju veckor men hur gör man det praktiskt i sin egen vardag? Vi är så bra på att ta ut påsken i förtid. Redan i fastetiden börjar vi pynta hemmet och äta memma. Och så fort påskhelgen är över städar vi bort allt som har med påsken att göra.

Vad kan vi göra för att påskfesten ska räcka i sju veckor?

Nu är det påsk. Och dramat s a s fortsätter - åtminstone i kyrkans liturgi. (Fast många packar väl bort påsken nu. Lite synd. För dem.)
Har tiden före påsksöndag handlat om Jesu väg - så är det under de nu följande söndagarna vår väg med Jesus som står i brännpunkten:

1:a söndagen efter påsk: Quasimodogeniti (”Som nyfödda”):
Som nyfödda ännu behöver lära sig mycket om livet, är vi lite yrvakna och nyfödda inför det stora budskapet.
2:a söndagen efter påsk: Misericordia domini (”Guds kärlek”).
Men mamma tar hand om oss.

De följande söndagarna beskriver vår reaktion på det glada budskapet:
3:e söndagen: Jubilate (hyllning)
4:e söndagen: Cantate (sång)
5:e söndagen: Rogate (bön)
Men sedan, efter symboliska 40 dagar (som spegelbild av fastetidens 40 dagar) händer det igen någonting som förändrar vår situation:
Kristi himmelfärd. Jesus försvinner.
Den 6:e söndagen, Exaudi ( ”Hör, Herre, när jag ropar. Visa mig nåd och svarar mig.”) har därför igen allvarligare karaktär: Vad skall hända nu? Var det slutet på det roliga?
Och så följer pingst, där hjärtat hittar svar:
Tröstaren, Guds Heliga Ande, tar boning i oss.

Glad påsktid.
Tack och hejdå :)

Påsk annandag

Sista dagen av påskfirande innan de flesta återgår till vardagen med jobb eller studier.

Ändå tror jag att många nu känner sig utvilade efter att ha fått ha lediga dagar tillsammans med släkt och vänner. I dag firar vi hos oss inte särskilt mycket påsk mer, men äter åtminstone alla tillsammans middag. Senare ikväll skall också jag återvända till min vardag, alltså till Vasa. Det känns alltid lite vemodigt att lämna Sibbo, min familj och mina vänner. Precis på samma sätt tycker jag att det är med högtiderna påsk och jul. Man har just vant sig vid att vara ledig och att ha tid med andra och att fira en högtid man länge sett fram emot. Plötsligt är tiden slut och det är dags att återvända till vardagen som kan kännas lite grå och trist. Men jag vet redan när ja skall komma hem nästa gång, och det känns som något att se fram emot. På samma sätt vet vi att även påsken kommer nästa år, och att den kan bli precis lika bra som i år!

Etiopisk påsk

De koptiskt-ortodoxa i Etiopien har en annan tideräkning än vi. I år råkade den etiopiska och den finska påsken sammanfalla. Så det blev inget finskt påsklamm för oss, utan etiopisk påsklunch.

Den etiopiska påskmiddagen består av tunna plättarna lagade på teffmjöl - injera - och olika såser till, de flesta av dem kryddade med antingen etiopisk rödpepparblandning eller curry.

Efter maten är det kaffeceremoni. Då rostas och mals kaffebönorna och sedan kokas kaffet. Kaffedoften är en viktig del av ceremonin. Rummet fylls också av doften av bränd kåda. Till kaffet äter man popcorn och ett gulaktigt bröd med russin som till smaken påminner om lussebullar.

På varje etiopisk fest är traditionell musik och dans ett måste. Och ingen sitter utan att dansa då musiken sätts på.

Glad påsk till er, oberoende av hur ni har firat påskdagen.

Jesus i påskägget?

Påskägget är en symbol för Jesus som kommer levande ut ur grottan. Vad symboliserar leksakerna som finns inne i de påskägg barnen får?

De flesta leksaker i äggen är något av plast eller gummi som håller en kort stund och som sällan är något barnet egentligen vill ha. Sakerna på bilden glömde våra barn på ungefär en halv timme.

Vilken leksak symboliserar Jesus eller livet efter döden? Kanske bambi i form av en reflex? Eller den snälla och bohema Snusmumriken? Nej, det blir nog en lite väl långsökt koppling.

Men, till tillverkarnas försvar måste jag nog säga att innehållet i äggen överlag är mycket bättre än då jag var liten.

Kristus är uppstånden!

När jag bodde i Canada för drygt tio år sedan lärde jag känna ett tvillingpar. Kanske hette de Tim och Sean? De var i 30-års åldern och aktiva i samma församling som jag. Tim studerade teologi och Sean körde skolbuss. Ni vet, en sån där gul som man ser på TV.

I Canada gick nästan alla till kyrkan på söndag. I vår kyrka firade ca 1000 människor gudstjänst varje söndag. På påsken rymdes inte alla in utan en del satt i gymnastiksalen och följde gudstjänsten via storbildsskärm. Till kyrkan kom man i kostym och klänning. Alla var uppklädda och de stökiga barnen hade egen gudstjänst.

Sean kom alltid tidigt till kyrkan och var klädd i klanderfri svart eller mörkblå kostym. Glasögonen var nytvättade och splipsen var av den diskreta sorten. Tim däremot kom tidigast en halv timme efter att gudstjänsten börjat. Och man kunde inte missa honom i kostymhavet där han kom intraskande i vit t-skjorta, ljusblå jeans och ryggsäck.

Sean gjorde allt för att leva ett syndfritt och gudfruktigt liv. För att uppnå detta hade han satt upp regler för sig själv. Och en av dessa innebar att han aldrig log. Aldrig. Tim däremot gillade att berätta roliga historier och skrattade ofta och hjärtligt. Tillsammans med honom diskuterade jag teologi och tro till sent in på natten.

Sean kom aldrig längre än till långfredagen medan Tim levde befriad med påskdagens glädje i anden.

De vackraste äggen i världen

Min mamma blev något tag trött på det där målandet. Alltså äggen. De skulle inte längre målas. Det var säkert då när jag hade blivit så stor att man fick muta mig med choklad eller annat gott för att jag skulle vara med och måla ägg. En mamma vill kanske inte, om inte det är en mammas stora passion, måla ensam ett par dussin ägg för sig själv. Då jag var i den åldern att man skulle muta mig var mina syskon redan så stora att inte ens mutor bet.

I dessa tider hittade hon på hur man fick de allra vackraste äggen, i alla fall enligt mig. Jag tror hon läste det någonstans. Hon kokade äggen i lökskal. En sats fick koka i lite lökskal, då blev de ljusbruna. En annan sats fick koka i lite mer lökskal, då blev de redan betydligt mörkare till färgen. Och de sista fick sig en ordentlig omgång, de blev så vackra. Sedan skulle de ännu poleras, med olja.

Så vackra blev äggen aldrig när vi målade dem. De var säkert fina, men inte på samma sätt estetiska. Så här gör min mamma fortfarande, hon kokar äggen i lökskal. Det lite tragiska i den här historien om de vackraste äggen är det att de sedan äts upp. Det är en viktig tradition i vårt hem att äta klitch-frukost. Det är nog frågan om lunch, men klitch-frukost har det alltid

kallats.

Klitch går ut på att alla väljer ett ägg åt sig. Sedan knockar man den spetsiga ändan mot nån annans spetsiga äggända. Och så tar man de trubbiga mot varann. Den som blir kvar med ett helt ägg är vinnare. Ingen vill nuförtiden vinna, det betyder ju att man inte får äta upp sitt ägg ;).

Glad påsk på er alla. Hoppas också ni njutit av vackra ägg.

Söndag

Glad Påsk!
I dag har vi firat påsksöndag. Precis som vi gjort så länge jag har kommit ihåg var vi först i påskkyrkan och sedan åt vi påskmiddag. Oftast har vi varit här i Sibbo i kyrkan men i år for vi till Lovisa därför att vi skulle äta middag hos min mommo och moffa efter kyrkan.

Maten var lika god som alltid och när alla var mätta och belåtna såg vi på gudstjänsten från Sibbo i tv. Det var ganska roligt att se på den eftersom nästan alla som deltog var bekanta.

Nu har vi kommit hem igen och jag är fortfarande lika mätt som för några timmar sedan. Det här har varit en jätte trevlig påsk, jag har hunnit med så mycket men ändå känns det som om jag hunnit vila upp mig inför kommande veckan.
Skönt!

Kristus är uppstånden!
Världshjulets
nav
är
en
tom
grav.

Påsklördag

Idag är det påsklördag. Enligt gammal finlandssvensk tradition den dagen då onda makter är ute och flyger fritt, eftersom Jesus ligger i graven. Men jag tycker inte att dagen påskhäxor ser så onda ut. Vi följer stenhårt den finlandssvenska traditionen, inget på Palmsöndagen, så det så.

Lammet är i kylskåpet, pashan likaså. Imorgon börjar festen. Eller nåja, inatt, men då sover vi nog. Ja och så kanske det kommer någon påskhare på besök. Påsken är en intressant blandning av egentlig kristendom och sådant som liksom fått en åsnebrygga till kristendom i något skede.

Snart

Det är lördag. Ca nio timmar tills vi ska börja öva nattens taizésånger. Före det ska jag baka nattvardsbröd och göra predikan klar. I natt ska det firas med ljus, sång, kärleksmåltid, trosbekännelse och god festmat. De gula tulpanerna lyser på matbordet. Och sprider skönhet, glädje och hopp. Snart får vi jubla.

Vi har firat nattvård
Munnens bekännelse
Bortom dogmer, ord och läror:
”Tag och ät.
Drick av den alla.”
Tro som blir doft och smak,
saknad och väntan
en kväll.

Så tystnar Ordet.
Vi går in i den stora Vilan.

Gud, skapare!
Ur intet
Skapar du värld.
Vi är rädda för intet
Som om det ännu lurade
I bottnet av allt som finns.
En dödens skugga i allt som är.

Jesus Kristus, befriare!
Med kropp och Ande
Möter du mörkret
Banar väg genom
Dödsskuggans dal.

Heliga Ande,
Du Guds skaparkraft och närhet!
Fyll oss med kärlek
Som fördriver rädslan
Öppna hjärtan och sinnen
För din vilja till evighet
I allt och alla som finns.

Den långa fredagen

När jag var liten var jag helt säker på att långfredagen hade några extra timmar. Det var nog därför den kallades långfredag. Dagen kändes lång til och med så lång att det blev tråkigt. Dessutom kom det inget program i TV:n( eller så var det bara farmors TV som var svart) När jag sen insåg den riktiga innebörden av långfredagen så väntade jag mig att det skulle bli mörkt(kanske något åskväder) precis som det blev på Jesu tid. Inget mörker eller inga TV-program på denna långa fredag. Jag gjorde som så många i mina ålder och vände mig till påskhäxorna. Kanske de skulle ta mig med till blåkulla. Jag satt och spejade mot himlen i väntan på att häxexpressen skulle komma och ta mig med till godisparadiset. Inga häxor heller och de for ju iväg på skärtorsdagen inte den långa fredagen.

Den 1.4.1994(kl 10.00-10.50 för att vara precis) satt jag i Ekenäs kyrka på långfredagen. Det var nog säkert första gången i mitt liv jag satt i kyrkan på långfredagen och det var meningen att det skulle förbli men jag kunde inte låta bli att fasineras av Jesu liv,död och uppståndelse.


Glad påsk
Heidi

Nattvard

En gång i året kommer de till kyrkan. De som vill fira Herrens heliga nattvard på skärtorsdagen. Och bara då. Det är fint att de kommer.

Jesus sade till dem: "Hur har jag inte längtat efter att få äta denna påskmåltid med er innan mitt lidande börjar." (Luk 22:15)

Hur ofta firar du nattvard?

Matfunderingar

Jag har ett dilemma. Jag kan inte tillreda lamm. Jag har aldrig gjort det och jag vet inte hur jag ska få tag i ett sånt där trevligt litet oskyldigt ett. Som inte smakar ull. Det är ju så lätt hänt att fåret smakar ull, speciellt om det inte är ett sånt där trevligt ungt litet ett.

Ett annat dilemma, även om jag kunde tillreda en smaskig lammstek finns det ingen här hemma hos oss som uppskattar det. Mina två små tycker bättre om spenatplättar just nu. Eller pasta i någon form. Så känner jag också en som inte vill äta lammstek, för lammen är så söta. Det har jag funderat på en del.

Nej vet ni vad. Jag tänker inte ens försöka, inte i år. Jag har faktiskt redan bestämt mig. Jag såg en broiler i butiken. Jag fyller den med rosmarin och timjan. Vitlök och citron. Jag gnuggar den med havssalt. Jag tror det blir gott och tillräckligt festligt.

Nästa år kan jag börja fundera på lammet i god tid.

Pashan hoppar vi också över i år. Vi får ta memma i stället, vår goda motsvarighet till judarnas osyrade bröd. Och vi hoppas ju också att det inte skall regna hela tiden, annars kan inte påskharen hoppa in i vårt hem.

Vad skönt det är att vara hemma igen! I går när jag kom hem firade vi min födelsedag och det var så roligt att se familjen igen. En av dom bästa sakerna som jag har märkt med att jag har flyttat hemifrån är att jag har börjat uppskatta mina föräldrar och syskon så mycket mer än jag gjorde förut.

Idag har påskförberedelserna börjat på allvar och jag har städat, hjälpt mamma att fundera på vad vi skall bjuda på och så vidare. Snart skall vi väl börja med påskpyntningen. På morgonen övade jag lite påsksånger med min syster, får se om vi skall få användning av dem någon dag! Jag spelade piano och hon sjöng. Lät kanske inte så vackert men kul var det! :)

Nu för tiden hinner jag inte mer så ofta se varken släkten eller familjen och därför blir helger som till exempel påsk och jul nästan ännu roligare än förut. Då jag var liten tyckte jag om de här högtiderna eftersom man fick vara påskhäxa eller fick julklappar, nu tycker jag om de här helgerna för att alla har mer tid för varandra. Dessutom ger de här lediga dagarna mig och säkert många andra också tid och lugn att sätta sig ner och fundera på vad som är det viktiga i livet. Det blir så lätt att man glömmer det då vardagen bara rullar på och man har fullt upp., man Man glömmer ju bort att fundera helt enkelt!

Ta till dig glädjen!

Sedan jag blev präst har jag varje år förundrat mig över en sak: att på skärtorsdag och långfredag kommer många människor till kyrkan, men på påskdagen är det ganska få där. Känns konstigt. Påskdagen är ändå hela årets gladaste och viktigaste dag. Varför märks det inte på oss?
Jag tror att en förklaring är vår finländska mentalitet. Det är lättare att sörja än att vara glad. Det passar oss på något sätt bättre.
Jag vinterbadar. I vaksimningsföreningens bastu förs oftast samtal, det är inte sådär pinsamt tyst som i ett läkarväntrum, men samtalen förs på finländskt vis, lågmält och ofta ganska allvarligt. En kväll var det som om jag kommit till en annan bastu. Skrattet hördes lång väg, pratet var högljutt, livligt och glatt. Fyra kineser satt och samtalade i bastun.
Vi är bra på att ta till oss budskapet om Jesu lidande och död och i kyrkan är vi bra på att betona det. Det är ju bra. Det är viktigt att vi förstår att Jesus dog för vår skull, att han tog straffet för våra synder och att vi av honom får förlåtelse. Men vad vore stilla veckans och långfredagens händelser utan påskdagen, vad vore Jesu död utan hans uppståndelse?
När Jesus dog var lärjungarna besvikna. De tyckte att allt tog slut. Deras ledare dog. Guds son dog. Vad skulle nu hända? Fick ondskan makten?
Jesu uppståndelse innebär att Jesus inte är passé. Uppståndelsen innebär att han lever, att han övervann ondskan och djävulen, att han har makt till och med över döden. I och med uppståndelsen så har vi vår egen uppståndelse och det eviga livet att se framemot. Vi får leva i gemenskap med Jesus Kristus och lita på att han har makten i himlen och på jorden.
Låt oss i år nog leva med i stilla veckans händelser men inte bli kvar i dem. Ät mycket påskägg, måla åtminstone ett ägg, ordna fest på påskdagen, kom glad till kyrkan, njut av påskliljornas glada gula färg och varför inte dela med dig av dem till nån annan.

Glad påsk!
önskar Malin